Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Mari-Louise forskar om medeltida broderier

Marie Franzén gammalt broderi

Det går att syssla med broderi i olika form. Vi fick nys om att textilhistorikern Mari-Louise Franzén med ett förflutet på Historiska museet i Stockholm jobbar med broderi just nu. Vi blev naturligtvis nyfikna på vad och kontaktade henne.

Hej Mari-Louise Franzén, i dess coronatider sysslar visst du också med broderi?

Ja, det stämmer men inte rent praktiskt, jag broderar inte.

Vad gör du då, berätta?

Jag jobbar teoretiskt med broderi. För några år sedan gick Inger Estham bort. Hon anställde mig en gång i tiden vid den dåvarande textilenheten vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum där hon var chef. Vid hennes bortgång visade det sig att hon testamenterat sitt forskningsmaterial till mig. I det fanns ett oavslutat forskningsarbete som jag har tolkat som att hon ville att jag gör klart.

Ett oavslutat forskningsarbete som handlar om broderi?

Stämmer, medeltida broderi. Vi rör oss i tiden 1400-talets mitt och andra hälft. Inger Estham studerade broderier som av tidigare forskare tillskrivits Albert pärlstickare, verksam i Stockholm. För många är han mer känd som Albert målare eller Albertus Pictor som han benämndes på latin. Han gjorde kalkmålningar i kyrkor och signerade några av dem. Tack var det vet vi vad han målade. Han signerade inte sina broderier så därför kan vi inte var säkra på vad han utförde med nål och tråd. Inger Estham studerade broderierna utifrån lite andra ingångsvinklar än tidigare forskare och kommer med spännande nyheter.

Vad är det för slags broderier det handlar om?

Broderi på liturgiska textilier, det vill säga textilier som ingått i kyrkans tjänst. Plagg som biskopar, präster och diakoner bar men också textilier som satt på altaret eller hade annan funktion i kyrkorummet. Kyrkliga broderier är i princip de enda vi har bevarade från medeltiden.

Varför benämns Albert pärlstickare och hur vet man att han var det och målare?

Pärlstickare var medeltidens benämning för brodör i Sverige. Ordet kommer från tyskans Perlensticker. Nere i Europa förekom även andra specialtermer för brodör som guld-, siden- och bårdstickare. Albert var verksam i Stockholm och han är omskriven som både pärlstickare och målare i det som kallas Stockholms tänkeböcker. Allra bästa och säkraste belägget för att han hade två yrkesbenämningarna är att han signerade Kumla kyrka i Västmanland med dem båda.

Så hans broderier är pärlbroderier?

Nej, inte riktigt i den bemärkelsen som vi kanske tänker oss pärlbroderi i dag. De bevarade medeltida broderierna kännetecknas av främst guld- och silkesbroderi i många olika former av stygn. I dessa broderier förekom också pärlbroderi. Oftast användes pärlorna för att accentuera detaljer som kronor, kanter på glorior och bårder. Även större ytor med pärlor förekom. Pärlorna var av små sötvattenspärlor, koraller, turkoser och glas i olika färger. I dag är bara ett fåtal kvar. Antingen har de gått sönder och ramlat bort eller så har de tagits bort. Återbrukats och använts till något annat eller försålts som kyrkans inventarieförteckningar ibland berättar om. Det är dock inte så svårt att se var pärlorna har suttit.

Ofta byggdes ytan upp av lintråd där de skulle placeras. När vi betraktar broderiet i dag ser ytan eller kanter avvikande ut från omkringliggande broderi. Ursprungligen var uppbyggnaden inte tänkt att synas utan täcktes av pärlor. Pärlorna träddes vanligen upp på tråd som lades på underlaget och tråden fästes ner med ett stygn mellan varje pärla. Utan pärlor ses små korta stygn på rad.

Men hur avslutar du Inger Esthams forskning och vad ska det resultera i?

Inger Estham efterlämnade ett inte helt fullgånget manus till en bok. Det håller jag på att slutföra åt henne men skriver också egen text som kommer att ingå i hennes planerade bok.

Har du några boktips om någon vill veta mer om medeltida broderi?

Absolut, ni får tre! Agnes Branting och Andreas Lindblom gav 1928-1929 ut det stora bokverket Medeltida broderier och vävnader i Sverige i två delar. Det utkom 1997 i faksimil och är lättast att få tag på. En liten bra bok om medeltida stygn är Anne Marie Franzéns Prydnadssömmar under medeltiden som getts ut i flera omgångar senast 2012. Och slutligen Inger Esthams bok Birgittinska broderier från 1991 med fina detaljbilder. Se speciellt pärlorna på sidan 19, 25, 36 och 47.

Och så var det våra fem snabba:

Favoritstygn:
Klyvsöm, en söm som var högsta mode främst på 1200- och 1300-talen. Vid en snabb titt ser själva stygnet ut som ett kedjestygn men det är det inte. Det sys nästan som stjälkstygn men istället för att låta nålen gå upp bredvid föregående stygn låter man den gå upp mitt i föregående stygn, klyva det. De birgittinska systrarna i medeltidens Vadstena kloster broderade gärna klyvsöm. Tätt, tätt med partier i olika stygnriktning fick de till damasteffekter när ljuset bröts mot den enfärgade ytan. Magiskt om ni frågar mig.

Favoritmaterial:
Ull eller lin, svår fråga. Delad första plats. De har så olika egenskaper och karaktär. Fantastiska båda två.

Senaste påbörjade broderiet:
Jag övertog och slutförde ett yllebroderi för två år sedan som min syster fick i födelsedagspresent hösten 2019. En kudde med ekorrar på. Djur inser jag, passande i sammanhanget!

Inspireras av:
Inget särskilt och allt möjligt. Jag har nyligen klippt ur en väv inspirerad av tre vävnader som sitter på väggen i textilsalen på hemslöjden i Landskrona. De fångade mig för några år sedan och har legat och malt i bakhuvudet. Så plockade jag fram bilden av dem i mobilen.

Åttaskafts munkabälte gick att zooma in. Originalen är långa mattor som legat i en fyrkant runt ett matsalsbord på en skånsk gård har hemslöjdens verksamhetsledare Annhelen Olsson berättat för mig.

Djur eller odjur:
Djur. Annars är den medeltida konsten full av konstiga djur som enhörningar, drakar och kentauer. En del får räknas till odjur andra mindre odjursaktiga men tämligen overkliga. Googla på bestiarium och bestiarier och möte medeltidens djurvärld och låt dig inspireras!

Stort tack Mari-Louise för att du ville dela med dig! Vi ser fram emot att läsa boken så småning om!

Bilden föreställer en detalj från den så kallade Mariamässhaken i Uppsala domkyrka där man kan se två sötvattenspärlor i Marias hårfästen (foto Mari-Louise Franzén) och till höger Mari-Louise där hon pekar ut en pärla av korall på Marias finger (Foto: Anna Ehn Lundgren). Detaljbild av Marias finger med ring kan du se i Nyhetsbrev nr 11 Djur & odjur.

Tillbaka till Djur & odjur >>

Senast uppdaterad: 2020-06-23 22:51