Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Lilla Edets kommun

Innehållet kunde inte laddas

Lilla Edets kommun i Göta Älvdalen har sedan lång tid tillbaka varit ett viktigt kommunikationsstråk med sjöfart och handel. Det var också riksgränsbygd mot Norge och Danmark fram till 1658. Här är också platsen för en av det medeltida Sveriges viktigaste stadsbildningar; Lödöse. På den här sidan hittar du byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram som Västarvet producerat för kommunen sedan 1970-talet.

Kommunen delas av Göta älv, där västra delen av kommunen ligger i landskapet Bohuslän och östra delen i Västergötland. Älven flyter igenom hela kommunen i en bred dalgång som kantas av branta bergssidor. Längs dalgångens botten på ömse sidor om älven ligger öppna åkermarker.

De flesta fornlämningarna i kommunen härrör från brons- och järnålder och är koncentrerade till bergsplatåerna i älvdalens västra sida i Hjärtum och Västerlanda. På den östra sidan, i Slumpåns mynning ligger den medeltida kyrkan Åsbräcka. På höjdryggar och avsatser i det kuperade området runt kyrkan ligger rösen och stensättningar från bronsålder/äldre järnålder.

Söder om Åsbräcka ligger Lödöse. Lödöse växte fram i slutet av 1000-talet och blev en av landets främsta hamn- och handelsstäder under medeltiden. Lödöse var länge den enda hamnstaden mot väster. Här fanns tre kyrkor, kungsgård, kungligt myntverk och kastal.

Under 1200- och 1300-talen blomstrade handelsstaden. När Lödöse slutgiltigt förlorade sina stadsrättigheter 1646, hade platsen nått en respektabel ålder som hamnstad, drygt 500 år. Lödöse kan ses som Göteborgs medeltida föregångare.

På andra sidan älven mittemot Lödöse museum ligger Torskogs slott som har anor från 1200-talet som norsk kungsgård. På 1730-talet anlades ett järnbruk på platsen och under åren 1867–1912 innehades egendomen av Petter Larsson som drev mekanisk verkstad och ett framgångsrikt skeppsvarv på platsen.

Med ett dominerade läge på en kulle ligger corps-de-logiet till f.d. Ströms säteri i Lilla Edet, ofta kallat Ströms slott. Godset som är känt sedan 1400-talet har spelat en betydande roll i häradets historia. En annan av de större gårdarna i älvdalen med anor från medeltiden är Tösslanda gården. Gården står kvar i sitt ursprungliga skick med en manbyggnad från 1780-talet. Ekonomibyggnaderna; den timrade ladugård med indragen logport och boden i skiftesverk är starkt västligt präglade.   

I tätorten Lilla Edet fanns Sveriges första sluss från 1607. Den gjorde Göta älv segelbar upp till Åkerström och var ett steg i planerna på att skapa en farbar segelled från Östersjön till Kattegatt. Parallellt med anläggandet av slussarna startade den sågverksrörelse som la grunden för industriorten Lilla Edet och 1880 etablerades Lilla Edets pappersbruk. I Lödöse var varvsindustrin viktig och i början av 1900-talet fanns här tre varv.

Göta, Lilla Edet och Lödöse utgör befolkningsmässigt kommunens största tätorter. I hela kommunen bor idag ca 14 000 personer medan ca 4000 bor i tätorten Edet.

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. 

Här kan du se en karta över Lilla Edets sju distrikt. 

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.  

Senast uppdaterad: 2020-06-03 12:53