Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Judarnas och jiddisch historia i Västra Götaland

Här får du en snabb översikt över judarnas och jiddisch historia i Västsverige, från 1700-talet till nutid.

Marstrands judiska historia

  • 1775 - Kung Gustaf III beslutar att utlänningar får bosätta sig på Marstrand
  • Marstrand var en så kallad frihamn mellan 1775 och 1794.
  • 1779 – Moses Salomon och Elias Magnus bosätter sig på Marstrand
  • I slutet av 1700-talet finns det cirka 60 judar på ön
  • Redan i början av 1800-talet flyttade nästan alla till Göteborg
  • Synagogan på Marstrand var den första i Skandinavien.
  • 1969 – Judar utsattes för förföljelse i Polen och flydde, bland annat till Sverige. På Marstrand fanns boenden för dessa flyktingar.

 Göteborgs judiska historia

  • 1780 bosatte sig den första judiska familjen i Göteborg.
  • 1782 fick judar generellt tillstånd att bosätta sig i Göteborg samt i Karlskrona, Norrköping och Stockholm
  • Kring 1780 bildades Judiska församlingen i Göteborg
  • De första judarna i Göteborg kom mestadels från Tyskland
  • Göteborgsvitsarna introducerades av Aron Jonasson. Både göteborgare och judar är kända för sin humor och förmåga att uttrycka sig roligt att slagfärdigt
  • I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom framförallt judar från de östra delarna av Europa till Göteborg. Detta berodde på att det fanns mycket förföljelse och våld mot judar i exempelvis Tsarryssland, Baltikum och Polen. Ofta talade de jiddisch. Många av dagens församlingsmedlemmar är ättlingar till dessa personer.
  • Nuvarande synagogan i Göteborg invigs år 1855.
  • De äldsta bevarade dokumenten från församlingen är från tidigt 1800-tal då byggandet av synagogan planeras. De är skrivna på hebreiska, svenska och jiddisch.

 Allmänt

  • 1870 - Sveriges riksdag ger judar fullständiga medborgerliga rättigheter
  • 2000 – Jiddisch definieras som ett minoritetsspråk

 

Referenser;

Brismark, A. & Lundqvist, P. (2012). En del av den borgerliga gemenskapen? – Judiska entreprenörer och deras nätverk i det tidiga 1800-talets Göteborg. Heimen, 2, 109-126.

Göteborgs Judiska Församlings hemsida

Göteborgs judiska församling. (1980). Minnesskrift till Göteborgs Mosaiska församlings 200-årsjubileum.

Institutet för Språk- och folkminnens hemsida

Lomfors, I. (red.). (2005). Synagogan i Göteborg 150 år. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum.

Senast uppdaterad: 2020-06-03 12:53