Västarvets gallringsprocess

Afrikanska fågelsalen med bakgrundsutställning

Under 2018 tog Västarvets styrelse ett beslut om att en gallring skulle genomföras bland de mänskliga kvarlevorna i Västarvets samlingar. Under 2019 inleddes gallringsprocessen. Här hittar du all information om hur och varför gallringsprocessen genomförs.

Varför görs en gallring av mänskliga kvarlevor i Västarvets samlingar?

Västarvet har en politisk styrelse som är demokratiskt vald. I den sitter det politiker. Politikerna i styrelsen är medvetna om att det inom sektorn sedan år 2011 har pågått diskussioner angående gallring av mänskliga kvarlevor på museerna. Politikerna vill se till att de etiska aspekterna följs och gav därför under 2018 förvaltningschefen i uppdrag att genomföra en gallringsprocess. 
Gallringsprocessen är en del av det begrepp som kallas aktiv samlingsförvaltning.

Näst efter förvaltningschefen är det områdeschefen som är ansvarig för samlingarna. Förvaltningschefen ger områdeschefen i uppdrag att ta fram ett underlag på vad som egentligen finns i samlingarna. Det gör hon med hjälp av enhetscheferna på de aktuella museerna. Det som ska kartläggas är mänskliga kvarlevor som insamlats från år 1800 och framåt. Inom Västarvet finns det mänskliga kvarlevor i samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum och på Kulturlagret i Vänersborg, en del av Vänersborgs museum.

Kartläggningen genomförs på enheterna. Föremålen letas fram ur arkiven och jämförs med enheternas generalkataloger där alla föremål ska finnas nedtecknade. Dokumentation som finns sparad kring de olika föremålen ses över och sammanställs. När kartläggningen är klar lämnar de över beslutsunderlaget till områdeschefen.

Vad är aktiv samlingsförvaltning?

I museilagen anges att ”ett museum ska aktivt förvalta sina samlingar för att nå verksamhetens mål.”

Aktiv samlingsförvaltning omfattar många processer, exempelvis insamling av föremål och utlåning av föremål. En annan process som ingår är gallringsprocessen.

För att bedriva aktiv samlingsförvaltning måste man arbeta med en etablerad standard för museer och kulturarvsorganisationer. Västarvet arbetar med Spectrum som är en internationell standard utvecklad i Storbritannien och som mer än 100 länder använder sig av. I Sverige är det Riksantikvarieämbetet som är nationell partner och som också har ansvaret för den svenska översättningen.

Att arbeta med en nationell standard leder till ett hållbart arbetssätt, en ökad professionalitet och förtroende för organisationen. Det ger stabila, upprepbara och personoberoende processer. På det viset säkras kvalitén i arbetet med samlingar.

Gallring är en nödvändig process för att dels kunna analysera vad som faktiskt finns i arkiven och föremålssamlingarna, men också för att göra plats åt nya objekt. När gallringen gäller just mänskliga kvarlevor finns det dock fler faktorer att ta hänsyn till än att museet redan äger hundra likadana objekt som ändå aldrig ställs ut. 

Ansvarig för dessa processer är högsta ledningen, det vill säga organisationens högsta chef som kan ha olika titlar beroende på hur organisationen ser ut. För Göteborgs naturhistoriska museum och Vänersborgs museum/Kulturlagret är förvaltningschefen högsta chef eftersom det är Västarvet och inte Göteborgs naturhistoriska museum eller Vänersborgs museum som räknas som själva museet i juridisk bemärkelse. Göteborgs naturhistoriska museum och Vänersborgs museum är enheter i förvaltningen och för respektive enhet/museum finns en ansvarig chef. Dessa enheter/museer ingår organisatoriskt i område publik inom Västarvet och med en områdeschef som är underställd förvaltningschefen.

Vad är ett museum?

Ett museum är inte nödvändigtvis en byggnad med föremål i. Enligt museilagen är ett museum en institution som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar, ställer ut och som dessutom är öppen för allmänheten. Institutionen kan vara självständig eller en del av en större organisation.

Västarvet är museet i det här fallet. Museihuvudman är landstinget, det vill säga Västra Götalandsregionen. Västarvet har i sin tur en förvaltningschef som leder den operativa verksamheten och som arbetar utifrån de politiska beslut som fattats av styrelsen.

Göteborgs naturhistoriska museum (och de övriga museerna under Västarvets regi) räknas som en enhet och är alltså inte en egen institution. Museerna inom Västarvet ingår i området publik verksamhet, vilket räknas som ett verksamhetsområde. Denna leds av en områdeschef.

Delegationsordning (hierarki) inom Västarvet 

Politisk styrelse
Förvaltningschef
Områdeschef
Enhetschef

Vilka genomför gallringsprocessen?

Förvaltningschefen har delegerat ansvaret för gallringsprocessen till områdeschefen Pernilla Schedin. Hon är i grunden disputerad arkeolog och har arbetat länge inom museisektorn.

På uppdrag av förvaltningschefen arbetar även Monica Gustafsson, utvecklare inom Västarvet, som kompetensstöd i gallringsprocessen. Hon är i grunden konservator och utbildad i museilogi där samlingsförvaltning ingår. Hon är aktiv inom ICOM och arbetat med länge med ICOM:s etiska regler vad gäller mänskliga kvarlevor. Monica Gustafsson deltog även i att ta fram den svenska versionen av Spectrum 4.0. Monica Gustafsson är också aktiv i Riksantikvarieämbetets arbete med att ta fram en vägledning för hur museer ska hantera mänskliga kvarlevor. 

Medarbetare som arbetar i samlingarna på de berörda enheterna deltar i processen med sin kunskap om samlingarna. Dessa medarbetare är sakkunniga inom sina olika ämnesområden vilket gör att det finns ett stort kunnande kring samlingarna i stort. De utför uppgifter i gallringsprocessen på uppdrag av sina respektive enhetschefer. Det handlar om att ta fram kunskapsunderlag och dokumentation om föremålen, men också att bidra med sin kunskap till exempel kring hur objekten använts och hur efterfrågade objekten är av forskare.  

Vad händer just nu, under april och maj?

Det mänskliga kvarlevorna som kom fram vid kartläggningen har nu samlats på samma plats.

Där ska föremålen stämmas av med den dokumentation som finns eller inte finns kring dem och sedan kategoriseras enligt följande:

  • Objekt som bör repatrieras eller återlämnas
  • Objekt utan kontext och dokumentation
  • Objekt som inte omfattas av Västarvets praxis eller riktlinjer gällande förvärv

Oavsett vilken kategori ett föremål faller under och vad dess öde blir kommer ingen dokumentation att slängas. I media har det framställts som att Västarvet vill radera historien kring föremålen och det som varit. Detta stämmer alltså inte. All dokumentation kring föremålen kommer att sparas och finnas tillgänglig.

På Västarvets gallringssida finns mer allmän information om gallring och hur det fungerar. Klicka här om du vill veta mer. 

Besluten kring de aktuella objekten kommer formellt att fattas i enlighet med den beslutsordning som gäller i Västarvet. Beslutsmandatet i fråga om gallring av samlingar ligger på områdeschefen.

På styrelsens möte i maj ska förvaltningschefen återrapportera att uppdraget hon fått är slutfört och presentera vad områdeschefen kommit fram till i sitt arbete. 

Vad rör det sig om för material i det här fallet?

Totalt rör det sig om 78 objekt/individer från Göteborgs naturhistoriska museum samt 9 objekt/individer från Vänersborgs museum/Kulturlagret. Det finns två kategorier av material, dels ett osteologiskt material som skelettdelar och kranier och dels anatomiska preparat, så kallade våtpreparat som främst består av foster men även andra delar från människa.

Någon aktiv insamling verkar inte ha förekommit utan merparten har skänkts, donerats eller bytts. När det gäller till exempel kranier har de skänkts eller donerats av exempelvis forskare som läkare, upptäcktsresande eller privatpersoner. Det har även förekommit byten från andra samlingar i Sverige eller Europa. Material som använts inom anatomisk undervisning på svenska skolor och institutioner har också skänkts till Västarvet.

Flertalet av de mänskliga kvarlevorna saknar ofta uppgifter kring fyndplats och/eller lokaldata. När det gäller anatomiska preparat har den typen av uppgifter regelmässigt utelämnats eftersom avsikten var att avhumanisera materialet. Ibland finns uppgifter på tidsperiod.

Och vad händer med föremålen efteråt? 

De åtgärderna som krävs beroende på vilken gallringskategori föremålen ligger under kommer att påbörjas. För de föremål som ska begravas behöver till exempel Kyrkogårdsförvaltningen kontaktas. 

De föremål som faller inom kategorin repatriering kommer att hållas åtskilda ifrån de andra föremålen. De folk som berörs av dessa föremålen kommer att kontaktas och veta att Västarvet har dessa föremål i sina samlingar. För att föremålen sedan faktiskt ska repatrieras krävs att representanter från det berörda folket hör av sig och ber om att få tillbaka kvarlevorna. När denna uppmaning kommer in bör kvarlevorna skyndsamt återlämnas till det berörda folket, under vissa ceremoniella former. 

De föremål som hade kunnat vara intressanta ur ett medicinhistoriskt perspektiv kommer erbjudas att lämnas över till Medicinhistoriska museet i Göteborg. Detta museum har dock redan på förhand sagt att de inte är intresserade av föremålen, däremot av dokumentationen kring dem.

Varför kan föremålen inte få vara kvar inom Västarvet?  

Kontexten för föremålet i samlingen är mycket viktig. Kontexten gäller alltså vilken dokumentation och befintlig kunskap det finns om föremålet, till exempel hur föremålet har samlats in och på vilka grunder.  Forskningsmöjligheterna är begränsade av att det krävs kontext kring föremålet. Av etiska skäl får man heller inte forska på de kvarlevor som finns i just dessa samlingar. Därför är forskningsmöjligheter inget godkänt skäl till att ha kvar föremålen. 

I slutändan handlar det också om vilket uppdrag det aktuella museet ska driva och att det finns en relevant anledning till att föremålen ställs ut. Om föremålen uppfyller ett vetenskapligt syfte bör de också klara sig igenom en gallringsprocess för fortsatt visning på museet. 

Kontexten för det utställda föremålet är därför mycket viktig. Kontexten gäller alltså inte bara vilken dokumentation det finns om föremålet, utan även kontexten det ställs ut i. Sammanhanget måste kunna motiveras. 

I media har det sagts att polisen ibland vänder sig till Göteborgs naturhistoriska museum för att få råd i samband med att någon hittat ett ben som de tror kan vara en del av ett människoskelett. Det normala är att polisen vänder sig till Nationellt forensiskt centrum. Osteologer brukar identifiera skelettdelar, men det finns ingen osteolog på Göteborgs naturhistoriska museum.

________________________________________________________________________________________________________

Kontaktpersoner 

Vill du ha mer information om Västarvets gallringsprocess? Kontakta Monica Gustafsson, Utvecklare, eller Pernilla Schedin, Områdeschef för publik verksamhet. 

Monica Gustafsson, 070-646 12 74, monica.i.gustafsson@vgregion.se 

Pernilla Schedin, 070-020 76 62, pernilla.schedin@vgregion.se 

 

Senast uppdaterad: 2019-04-12 15:22