Hedareds stavkyrka, Borås kommun

Hedareds stavkyrka.
Fotograf: Lasse Fyrk

Sveriges enda medeltida bevarade stavkyrka.

Ibland kan det löna sig att gå emot strömmen. Det gjorde ortsborna i västgötska Hedared utanför Borås på 1500-talet. De uppförde en stavkyrka, trots att de flesta stavkyrkor i Sverige vid den tiden redan ersatts av timmer- och stenkyrkor. Idag är Hedareds stavkyrka mellan Borås och Alingsås landets enda bevarade från medeltid.

Hedareds stavkyrka restes i början av 1500-talet, då stavkyrkotekniken inte längre var norm bland hantverkare. Hedaredsborna kopierade sannolikt en äldre stavkyrka som funnits på platsen. 

Stavkyrkan är en liten enskeppig långkyrka och består av skeppet och ett litet kor med rak avslutning förbundet till östväggen. Vid en ombyggnad på 1700-talet tillkom fönster, trägolv, läktare och predikstol.  Inuti finns inventarier som är äldre än själva kyrkan. De kommer sannolikt från den äldre kyrkan. Här finns en madonnabild från 1200- eller 1300-talet, en dopfunt från 1100-talet eller 1200-talet och en Kristusfigur i förgyllt brons.

Flera bedömare säger att väggmålningarna i koret är lika gamla som kyrkan, det vill säga från tidigt 1500-tal, och att skeppets målningar i bondbarock, signerade Johan Ehrenfrid, tillkom på 1730-talet.

På 1900-talet försökte man att återställa Hedareds stavkyrka i dess ursprungliga skick. Vapenhuset som byggdes på 1700-talet revs 1901. När kyrkan restaurerades grundligt 1995–1997, kläddes byggnaden i en panel som den troligen haft från början.

Tuff konkurrens för stavkyrkorna

Under vikingatid och äldre medeltid uppfördes det många stavkyrkor i Norden. Kyrkorna konstruerades av kraftiga stående väggplankor av ek, (”stavar”), som sammanfogades och placerades i en ränna i marken. För att undvika markens fukt infogades stavarna i en ram av bottenbjälkar (syllar), som var placerade på en låg grund av stenar.

Stavkyrkan var den näst första kyrkotypen att byggdes i Skandinavien efter stolpkyrkan, men skillnaden mellan de två kyrkotyperna är marginell.

Stavkyrkorna i Norden blev inte långvariga – de kom fort att ersättas av sten- och timmerkyrkor på 1100- och 1200-talen. I Lund ersattes till exempel elva stavkyrkor av stenkyrkor under andra hälften av 1000-talet, de hade inte särskilt många år på nacken.

Senast uppdaterad: 2019-04-05 13:58