Västarvet

Västarvsbloggen

Välkommen att botanisera bland tankar, reflektioner och olika perspektiv på natur- och kulturarvet.

Den mytomspunna tranan har anlänt
Tranan är en av våra mest omskrivna fåglar. Inom folkloristiken har den en given plats och symboliserar vårens ankomst efter en lång och mörk vinter. Här får du lära känna dess historia lite bättre. För oss på norra halvklotet är tranans ankomst ett av de tydligaste tecknen om att våren är på väg. Vår trana, […]
bild-273334033138_10157162419873139
Idag är det Trandagen, dagen många barn i södra Sverige väntat på. Att se tranan på himlen betyder att våren och ljuset äntligen har anlänt. Tranan kommer för att lämna godis till barn som varit snälla under året. Hon lämnar det i en mössa under sängen, i upphängda strumpor och strumpbyxor, eller så gömmer hon det så barnen får leta med hjälp av en karta. Trandagen är en tradition som sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. Den firas i främst i sydöstra Småland, Öland och Blekinge och till viss del i Västmanland, Värmland, Dalsland och Danmark. I barnens rum ska spjäll, kakelugnsluckor och dörrar vara öppna. Det är också bra att lämna ett fönster på glänt, så tranan lättare ska kunna komma in. Barnen målar teckningar med tranor, som de ställer mot fönsterrutan i sina sovrum för att visa att hon är välkommen. Fryser det på denna dag skall det frysa i 40 nätter och lika mycket snö som det ligger på takets skuggsida skall bli liggande på nordvettande sluttningar till midsommar, enligt Bondepraktikan. Undvik tända ljus denna dag. Förr trodde man nämligen att huset där ett ljus brann skulle brinna ner under året, eller så skulle någon avlida. I Värmland och Dalsland firades även "tranafton", då barnen gick runt och delade ut "tranbrev". Ibland sprang barnen barfota runt huset för att härda fotsulorna inför sommaren.
Under 49 veckor berättar vi om 49 unika kulturmiljöer i Västra Götalands 49 kommuner. När vi har gjort det tänkte vi be om er hjälp med att rösta fram Västra Götalands sju underverk. Förhistoriska kultplatser, astronomiska kalendrar eller gravmonument? Vid det storslagna järnåldersgravfältet Stenehed sydväst om samhället Hällevadsholm i Munkedals kommun finns omkring fyrtio fornlämningar; högar, stensättningar, resta stenar, en domarring och en skeppssättning. På Stenehed ligger också en av våra märkligaste fornlämningar - nio bautastenar resta på en lång rad. Stenarna som ursprungligen varit elva eller tolv till antalet, ökar relativt jämt i höjd från knappt en och en halv meter i norr till dryga tre meter i söder. Det originella med bautastenarna på Stenehed är hur de har placerats. De står i en lång, något krökt rad där stenarna blir högre och högre i riktning från norr mot söder. Stenarnas placering gör också att det är troligt att funktionen har varit ett slags astronomisk kalender. Det är inte bara namnet Stenehed som påminner om Stonehenge - bautastenarna kan ha använts på ungefär samma sätt som de kända stencirklarna vid Stonehenge i England. Läs gärna mer om gravfältet på Stenehed här: www.vastarvet.se/munkedal Har du andra favoriter i Munkedal? Dela gärna med dig i kommentarerna! #vgr7underverk #munkedal #bohuslän #västsverige #vastsverige #stenehed #hällevadsholm #stonehenge #kalender #järnålder #heritage #kulturarv
Nåltova på Lödöse museum https://t.co/APExJMIRw6
Kultur Västra Götalandsregionen Conny Brännberg
RT @vgrkultur: – Byggnadsvård är något av en folkrörelse. Intresset för vårt kulturarv ökar starkt, säger Conny Brännberg (KD) @Brannberg ,…
Game of Thrones-experter tillbaka på Lödöse museum https://t.co/6CYmMmCGGW