Alingsås kommun

  • Innergård
    Bild 1 av 13
  • Uthus vid grusväg
    Bild 2 av 13
  • Putsad magasingsbyggnad från 1700-talet
    Bild 3 av 13
  • Svängd huskropp
    Bild 4 av 13
  • Flerbostadshus
    Bild 5 av 13
  • Villa i lummigt landskap
    Bild 6 av 13
  • Tegelfasad
    Bild 7 av 13
  • Kulturlandskap
    Bild 8 av 13
  • Sommarvilla med torn
    Bild 9 av 13
  • Forsande vatten vid en kvarn
    Bild 10 av 13
  • Gårdsbyggnad
    Bild 11 av 13
  • Kulturlandskap med stenmur
    Bild 12 av 13
  • Stenmur och lummig trädgård
    Bild 13 av 13

Alingsås kommun erbjuder många sköna naturupplevelser, vilket gjort området särskilt rikt på borgar- och högreståndsmiljöer som gods, säterier, slott, och påkostade sommarvillor. Staden Alingsås är en av få bevarade trästäder i landet och firar 400-årsjubileum 2019. På den här sidan hittar du byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram som Västarvet producerat för kommunen sedan 1970-talet.

Landskapet i Alingsås kommun är växlingsrikt och vackert med stora sjöar, höglänt skogsterräng samt breda uppodlade dalgångar kring vattendragen Säveån och Mellbyån. Skönheten och dramatiken i landskapet har bidragit till att trakten har varit attraktiv för storgods och säterimiljöer som idag kan ses vid bland annat Bryngenäs, Hjälmared, Nolhaga, Torp, Vikaryd och Österbodarna.

Färdigställandet av Västra stambanan år 1859 medförde, utöver förbättringar för industrin, bland annat att förmögna göteborgare började bygga stora sommarvillor i de natursköna trakterna kring Mjörns stränder kring sekelskiftet 1900. De första villorna som byggdes var mycket stora och palatslika. Fritidshusbebyggelsen har fortsatt att breda ut sig utmed sjöstränderna. På 1940-talet fick fritidshusbyggandet ett uppsving på grund av semesterlagstiftningen och då tillkom många mindre och enkla sommarstugor.

Hantverkstraditionen ”bastabinne”, där bast av gran binds ihop till bland annat kassar, är utmärkande för Ödenäs socken. Hantverkstraditionen har bevarats och utgör ett levande inslag i bygden. Även enekorgar tillverkades i trakterna och såldes till järnvägen och Göteborgsvarven. Det blev en bra binäring i en skogrik trakt där jordbruket inte alltid räckte till. Mångsyssleriet har satt sin prägel på byggnaderna. De flesta ladugårdar är byggda med en så kallad skunke eller skônk. Härinne kunde man förvara material till sin hemslöjd eller sitta och arbeta i skydd från regnet. Många gårdar har också en liten korgastuga eller snickarstuga som är till för att sitta och slöjda i. 

Av kommunens många fornlämningar kan nämnas Rolfs kulle – den största gravhögen i kommunen, som sägs vara gravplats åt västgötakonungen Rolf Götriksson. I Övre Jordala finns kommunens enda fornborg. Här finns även spår av hålvägar från en del av det vägsystem som under medeltiden var huvudvägen mellan Lödöse och Skara.

Staden Alingsås grundades 1619 och är idag centralort i kommunen. Det betyder att Alingsås firar 400-årsjubileum 2019! Alingsås innerstad har många välbevarade trähus, vilket gör att staden brukar räknas till en av landets få bevarade trästäder. Från 1720-talet och cirka 250 år framåt var Alingsås en betydande textilindustristad.

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. Här kan du se en karta över Alingsås sju distrikt

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.  

Senast uppdaterad: 2019-01-15 15:05