Sankt Jörgens hospital i Lödöse

Runt 1280 nämner man för första gången Sankt Jörgens hospital i samband med en donation. Hospitalet i Lödöse har förmodligen legat norr om staden vid en av utfartsvägarna. Vid hospitalet fanns plats för ett mindre antal spetälska och man skulle ha egen kyrka, kvarn, brunn och begravningsplats.

Den kroniska sjukdomen orsakades av en bakterie som angrep hud och slemhinnor. Man trodde felaktigt att spetälskan var mycket smittsam, därför fick de smittade inte vistas på allmänna platser och var tvungna att varna andra genom skramlor och särskilda dräkter.

En god gärning 

Hospitalet bekostades av skatter, donationer och gåvor. För den kristna medmänniskan var det en god gärning att skänka en slant till de sjuka, något som gynnade den egna frälsningen. De sjuka sköttes ofta av anhöriga och man behandlade sjukdomen genom noggrann tvagning.

Alfhilds gravhäll

En av få kvinnor som fick äran att begravas under kyrkogolvet i klosterkyrkan var Alfhild. Enligt en tolkning av texten på hennes gravhäll var hon hustru till hospitalsföreståndaren. Hon dog på hösten 1349, strax efter att den smittsamma pesten hade anlänt till Lödöse.

Senast uppdaterad: 2017-05-02 13:49