Svenska artprojektets marina inventering

Resultaten gav oss ny kunskap om vilka djur som lever i havet –

Uppdrag Svenska artprojektet

År 2002 fick SLU/ArtDatabanken i uppdrag att kartlägga alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. Svenska artprojektet som uppdraget kom att kallas innebar bland annat stöttning av forskning och inventeringar under åren 2002-2014 vilket ledde fram till att hela 3000 nya arter upptäcktes i landet varav 1000 är helt nya för vetenskapen.

Den marina inventeringen 

Under 2004-2009 bedrev Svenska artprojektet göra en stor undersökning på en dåligt känd organismgrupp - bottenlevande marina ryggradslösa djur vid den svenska västkusten. Man lät inventera de största djupen, på utsjöbankarna samt vid grunda områden nära kusten.

Genom den marina inventeringen kom det in många intressanta djur till museet – anemoner, maskar, snäckor, krabbor, sjögurkor och mossdjur med mera. Vi tog emot ungefär 5000 prover med över 1000 arter av djur. Minst ett exemplar av varje påträffad art har sparats i museets samlingar.

Det marina projektet har lett till att man funnit ett 40-tal djurarter som är helt nya för vetenskapen och ett hundratal arter som inte tidigare observerats i svenska vatten. Fynd av kända arter fast på nya platser har medfört att kunskapen om utbredningsområden utökats.

Tillgänglig data för forskare

Proverna från den marina inventeringen finns tillgängliga på museet som arbetsmaterial för forskare och vetenskapliga institutioner.  Informationen om djurfynden är även inlagda i ArtDatabankens Artportalen och blir genom sökfunktionen tillgänglig för såväl myndigheter, forskare och naturvårdare som privatpersoner. Uppgifterna som läggs in är sökbara och fria att nyttjas av alla.

En del av proverna som kommer till museet innehåller djur som inte är artbestämda. Då fungerar museet som ett slags sambandscentral för kontakter med ett trettiotal forskare från olika länder som är specialister på olika djurgrupper.

Jämförelse med tidigare fynd

I Artportalen läggs också in information från de omfångsrika marina inventeringar som museets gamle chef Jägerskiöld bedrev på tidigt 1900-tal. Jägerskiölds fynd kan då användas som en jämförelse med dagens fynd. Läs mer om Jägerskiölds marina samlingar

Under 2010 började all data sammanställas och analyseras för att vidare kunna användas av forskare inom naturvård. År 2017 kunde den första omfattande jämförelsen publiceras. 

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:30