Elisabet Petersson

Elisabet Petersson arbetade på museet 1915 - 1919. Fotografier, dagboksanteckningar och historier vittnar om att hon var en flitig student, engagerad lärare, skicklig fotograf, nyfiken forskare och tidigt engagerad i samhällsfrågor.

Tidig student vid Uppsala universitet

År 1897 - lite mer än 20 år efter att den första kvinnliga studenten skrivits in på Uppsala universitet inledde Elisabet Petersson sina studier där. Elisabet var 24 år och en av få kvinnor vid den filosofiska fakulteten som valde att ägna sig åt naturvetenskapliga studier. Hennes huvudämnen var kemi, fysik och matematik.  

Under studietiden i Uppsala var Elisabet aktiv som sekreterare i Uppsala kvinnliga studentförening som hade grundats 1892. Kvinnorna hade kommit in sent i Universitetets månghundraåriga historia och var fortfarande få till antalet och med färre befogenheter än de manliga studenterna. Vid tiden för Elisabets studiegång utgjordes 3,4% av studenterna vid Uppsala universitet av kvinnor, i hela landet låg siffran på 3,9%.

Planterade skog med sina elever

Efter att ha tagit sin kandidatexamen vid universitetet arbetade Elisabet som lärarinna i Gävle, Katrineholm och Alingsås. Hon undervisade i sina ämnen samt biologi och bevarade fotografier från tiden visar hur hon och hennes klasser var ute och gjorde fältstudier. På ett fotografi som är daterat våren 1912 kan vi se några fjärdeklassare från samskolan i Alingsås som planerar träd. I sin dagbok från 1917, alltså 5 år senare skriver Elisabet att hon besöker Alingsås och hur hennes frösådda plantor har blivit till skog på Häradsberget.

Insamlings- och studieresor

Under åren som Elisabet arbetade som lärarinna började hon vidareutbildade sig i biologi med inriktning mot zoologi. I maj 1913 var hon dessutom med och bildade en lokalförening till Landsförening för Kvinnans Rösträtt, i Alingsås. Elisabet utsågs till centralstyrelsemedlem och fick representera lokalföreningen på styrelsemöten i Stockholm. 

Under sommaren 1913 inlededde hon sina insamlings- och studieresor till bland annat tyska Helgoland där hon samlarde in havslevande ryggradslösa djur (evertebrater) och fiskar. Resorna fortsatte i flera år och gick bland annat till Kristineberg Zoologiska Station 1912, 1915 och 1918, Väderöarna 1916 och Trondheims Biologiska Station 1917. Under den två månader långa resan till Trondheims Biologiska Station höll hon kontakt med både museet och kvinnorna i rösträttsföreningen genom brevskrivning. 

Arbetet på museet 

Omkring år 1915 - 1916 avslutade Elisabet sin tjänst som lärarinna i Alingsås och började som preparator vid zoologiska avdelningen på Göteborgs museum (Göteborgs Naturhistoriska Museum). I tjänsten som preparator ingick en mängd olika arbetsuppgifter. Elisabet tog bland annat hand om insamlat material, försåg det med den information som är så avgörande för relevansen idag. Hon ordnade med utrustning inför resor och assisterade museichefen Leonard Axel Jägerskiöld under museets sommarkurs i anatomi.  

Elisabet dog den 16 mars år 1919, bara 46 år gammal. Sorgligt nog fick Elisabet inte vara med om införandet av kvinnlig rösträtt, bara 6 dagar efter hennes bortgång presenterades det förslag om kvinnlig rösträtt som sedan antogs 24 maj 1919 och som blev till den grundlagsändring som genomfördes 1921. I museets årsberättelse året därpå skriver museichefen L.A Jägerskiöld att Göteborgs museizoologiska avdelning förlorat en medarbetare "som på ett mindre vanligt sätt fyllde sin plats" och än idag tittar vi på Elisabets bilder, forskar på hennes insamlade material och pratar om hennes otroligt driftiga anda här på museet. Så sent som våren 1918 gick hon flera kurser vid Lunds universitet och hade kanske planer på att fortsätta vidareutbilda sig.

Bevarade preparat

Som besökare på museet idag kan du se flera av de marina evertebrater Elisabet Petersson samlade in och och monterade. I museets permanenta utställning med tagghudingar på våning 3 syns bland annat hennes sjöstjärnor, sjögurkor och ormstjärnor.

Källor

Denna text bygger på artiklar ur museets årsberättelse från åren 1920 och 2008. Författare till dem är L.A Jägerskiöld (1920) samt Victoria Thim (2008). Uppgifterna om Uppsala universitets historia är hämtade från universitetets hemsida.

Senast uppdaterad: 2017-06-07 10:16