Föredrag: Årtionden av Sydamerikansk forskning - vad har vi lärt oss?

Torsdag 12 oktober kl.18.00-19.00

Det tropiska bältet i den amerikanska kontinenten är det i särklass artrikaste området på jorden. Men hur blev det så? Sedan början på 1970-talet har det gigantiska Flora of Ecuador projektet resulterat i nästan 100 band. Dessutom har den sydamerikanska biodiversitetsforskningen expanderat och innefattar idag projekt med ormar, grodor, fåglar, insekter och mikroorganismer. Gemensamt för dessa är användningen av molekylära metoder för att kartlägga arternas släktskap och biogeografiska utveckling, dvs var och när olika arter bildades. Dessutom används fossila fynd för att validera och vidare undersöka förändringar i biodiversitet över tid. Genom att länka samman information om olika arters ursprung med vad som hände i miljön – t.ex. klimat- och landskapsförändringar – har vi kunnat lära oss mer om vilka historiska händelser som varit mest betydelsefulla för artrikedomen. I kvällens föredrag kommer Alexandre Antonelli presentera sina huvudresultat, som i vissa avseenden vänt upp och ner på all tidigare kunskap. Förutom det vetenskapliga föredraget kommer han även att kort presentera detta nybildade centrum, som innebär ett samarbete mellan 13 olika organisationer i västsverige, däribland Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Föreläsaren Alexandre Antonelli, är föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier och professor vid Institutionen för Biologi och Miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. 

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27