Medverkande och utställare på Forum Kulturarv

Under Forum Kulturarv möter du spännande föreläsare, intressanta diskussioner och en utställning av aktuella projekt i Västra Götaland.

  • Kulturarv mitt i den politiska hetluften
    Maja Hagerman

Maja Hagerman är författare, vetenskapsjournalist och dokumentärfilmare. Hon är också hedersdoktor vid Uppsala universitet.

  • Qaisar Mahmood

Qaisar Mahmood, född 16 februari 1973 i Lahore, Pakistan, är en svensk författare.

Qaisar Mahmood växte upp i Lahore tillsammans med sin mor och syster, medan hans far sedan några år tillbaka bodde i Sverige som arbetskraftsinvandrare. När Qaisar Mahmood var sju år gammal följde resten av familjen efter fadern och bosatte sig i Tensta i Stockholm.

Mahmood arbetade som huvudsekreterare i den integrationspolitiska kommitté som den borgerliga regeringen lade ned när den tillträdde 2006. Qaisar Mahmood har också arbetat på Riksrevisionen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet och Integrationsverket. Han är numera anställd som avdelningschef på Riksantikvarieämbetet.

År 2012 utkom han med boken Jakten på svenskheten, där han skildrar en resa om 900 mil på motorcykel genom Sverige för att söka svenskheten och den svenska identiteten. 

  • Skogsvistelser som del av det immateriella kulturarvet – och hur vi kan motverka växtblindhet

Hur kan barn och ungdomars känsla för naturmiljön utvecklas? Med utgångspunkt i begreppet växtblindhet, dvs att vi inte uppmärksammar, förstår eller uppskattar växtligheten omkring oss har vi tillsammans med elever från klass 2 och 6 vid upprepade tillfällen vistats i skogen för att skapa en relation till skogen som naturmiljö i allmänhet och till varsitt specifikt träd i synnerhet. Detta har gjorts med utgångspunkt i skapande verksamheter. Vi visar upp några av elevernas arbeten och några av projektets resultat.

Margaretha Häggström, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

  • GPS 400

Göteborgskulturer på stan 1621–2021 (GPS400) är en digital samverkansplattform för humanistisk forskning och undervisning. Syftet är att identifiera, testa och presentera nya och långsiktigt hållbara samverkansmetoder på individ-, institutions- och myndighetsnivå av forskning och undervisning om Göteborgs kulturer, kulturarv, kulturbruk och kulturmiljöer under 400 år. Verksamheten utgår från Institutionen för kulturvetenskaper (KUV), Centre for Digital Humanities (CDH) och Centre for Critical Heritage Studies (CCHS) i nära samarbete med lokala, regionala och nationella kulturinstitutioner, myndigheter, företag, föreningar, intressegrupper och individer. 

Mats Jönsson, Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet 

  • River of Light 2018

Kan kreativitet och samarbete med konstnärer påskynda integrationsprocessen? ”River of Light” är en inkluderande konsthändelse där detta testas och projektet är nu inne på sitt tredje år. Konsthögskolan Akademin Valand har i samarbete med skolor, icke – statliga organisationer, flyktingförläggningar osv. arrangerat "lyktvärkstäder" runt om i regionenen som fungerat som mötesplatser för nyanlända och svenska ungdomar och familjer där de tillsammans skapat lyktor av olika slag. Det hela kulminerar den 20 februari som är FNs dag för social rättvisa. I en stor procession med över 200 lyktor tågar då de medverkande genom Göteborgs stad. Senast hade possessionen en publik på över 1000 personer. Nu söker River of Light partners för utveckling av projektet och värdskap för konstnärsboenden och workshops.

Behjat Omer Abdulla, konstnärlig ledare & Denise Langridge Mellion, Kultur i Väst 

  • Omtag och omtanke: kulturarv i det cirkulära samhället

Välkomna att tillsammans utforska vad kulturarv kan betyda i den cirkulära ekonomin! Cirkulär ekonomi tar fasta på att föremål och material är värdefulla resurser var de än befinner sig i livscykeln och försöker etablera kanaler för att det som ses som gammalt och slitet ska fångas upp och användas på ett meningsfullt sätt snarare än att kastas. Lite tillspetsat kan man säga att den cirkulära ekonomin vill undvika soptippen genom att återbruka eller återvinna allt. Laga, reparera, secondhand, återbruk och återvinning sprider sig. Gott så! Men med fokus på allt ”värdelöst” som man vill rädda, så man glömmer ofta bort den andra ändstationen i en linjär ekonomi, den institution som fångat upp det gamla och värdefulla: museerna! Vad kan den cirkulära ekonomin lära av de institutioner som länge verkat för att hantera värden i gamla saker, som samlat, dokumenterat, bevarat och förmedlat? Kan vi lära av museerna för att förändra våra förhållningssätt till saker – med omsorg och omtanke? Hur kan det bidra till en mer hållbar konsumtion? Finns det en konflikt mellan pragmatisk kreativt återbruk och museologiskt bevarande? Vad händer med museerna och kulturarv om allt blir värdefullt?

I en rad initiativ har vi undersökt hur det växande intresset för återbruk (secondhand, återbruk, upcycling, redesign) i olika sektorer i samhället och vill nu fortsätta utforska detta spännande och samhällsviktiga fält tillsammans med kulturarvsinstitutioner.

  • Barnboksskapande i en kontext av museer och kulturarvsplatser

Kiras och Luppes Bestiarium är en barnboksserie som utspelar sig i Skaraborgs kulturarvsmiljöer. Böckerna kombineras med en Augmented Reality-app där barnen kan samla sagoväsen i ett bestiarium. App-användarna kan se folktroväsen framträda ovanför böckerna men också på exempelvis museer. Berättelserna tas fram i samverkan med museipedagoger, barnbibliotekarier och spelutvecklingsstudenter från Högskolan i Skövde. Böckerna publiceras i samarbete med Lokrantz förlag i Lidköping och appföretaget Solutions Skövde. Projektet planeras expandera till fler medier, exempelvis brädspel.

  • Gemenskap i olikheter

Gemenskap i olikheter (GIO) är ett regionalt kulturprojekt som lyfter svenska teckenspråket tillsammans med de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Vår vision är att stärka och synliggöra gemensamma erfarenheter – och samtidigt ge plats åt varje deltagares personliga berättelse. Genom en kulturstudio som turnerar i Västra Götaland arbetar vi med språk, identitet, mänskliga rättigheter och egenmakt. GIO drivs av ABF Västra Götaland och finansieras av Arvsfonden och Västra Götalandsregionen.

  • ASK – det tillgängliga kulturarvet
    Andreas Antelid

Kommunerna som står bakom projektet (Ale, Stenungsund och Kungälv) har en rik kulturhistoria som av tradition vårdas ideellt av en relativt homogen grupp som bott länge på platsen.

Projektets syfte är att utveckla kommunernas kulturarvsarbete och hitta sätt att inkludera fler grupper i samhället. Projektets målsättning är att, i samarbete med kulturarvsföreningar, hitta former för att göra kulturarvet tillgängligt för nya målgrupper och kommunicera kulturhistoria på nya sätt.

Ur filmen Traktorn - en film utan åldersgräns av Nasrin Pakkho.
  • Kulturmöten utan gränser
    Ylva Mühlenbock och Borghild Håkansson

Kulturmöten utan gränser har handlat om att främja delaktigheten i kulturlivet genom att stödja och stimulera till generationsöverskridande möten kring gemensamma kulturintressen. Genom att sätta kulturintressena i centrum, bryter vi inte bara det vi vanligtvis menar med segregation, utan också en annan aspekt – ålderssegregationen. Projektet har bestått av både forskning och praktik vilken har utvecklats inom ramen för ordinarie verksamhet i Göteborgs Stad.

 

  • Att bli synlig
    – en presentation av konstateljén på Psykiatri affektiva Sahlgrenska av Elisabeth Punzi

I psykiatrin historia har kreativa verksamheter varit vanligt förekommande. Lillhagens sjukhus i Göteborg var känt för sina konstateljéer och patienter kan vittna om hur viktiga de fria verksamheterna var för dem. Inom den samtida psykiatrin med dess fokus på diagnoser och standardiserade metoder har fria verksamheter alltmer kommit i skymundan men nu återupptäcks de. Här presenteras en verksamhet vid Psykiatri Sahlgrenska där inneliggande patienter är välkomna till en konstateljé som drivs av konstnären Stefan Karlsson, med medel från SU samt Kulturnämnden VG-regionen. Forskning kring verksamheten bedrivs av Elisabeth Punzi, CCHS och Psykologiska institutionen, GU.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:31