Röster från det förflutna ekar på Greby gravfält

Greby gravfält i morgondimma.
Fotograf: Hans Lundenmark

Minnen, berättelser och händelser. Gravplatser och kyrkogårdar präglas ofta av en särskild känsla. Greby gravfält i närheten av Tanums världsarv är en plats där man nästan kan höra de förflutnas röster eka mellan de flera meter höga gravstenarna.

Norr om Grebbestad och i närheten av Tanums världsarv ligger Greby gravfält – där de flera meter höga stenhällarna från järnåldern står som tysta vittnen till legenden om ett förhistoriskt slag mellan bohuslänningar och anfallande skottar.

Elva av gravarna undersöktes 1873 av den arkeologen Oscar Montelius, en förgrundsfigur i svensk arkeologi. Inga vapen hittades i gravarna, bara enkla personliga tillhörigheter. I lerkrukor hittades brända ben vilket tyder på att de döda hade kremerats. De undersökta gravarna kunde dateras till järnåldern, vid tiden runt 400-500 e.Kr.

Att vandra runt bland de nästan 200 gravstenarna och högar där människor ligger begravda ger en märklig känsla av historisk närhet. På fältet reser sig också ett 40-tal höga bautastenar, somliga omkring tre meter höga.

Handelsplats från järnåldern

Sannolikt har Greby varit någon form av handelsplats under järnåldern, fynd i gravarna tyder på det, liksom närheten till havet.

Under järnåldern, före landhöjningen på ungefär fem meter, såg trakten runt Greby annorlunda ut. Då kunde man segla ända fram till gravfältet, som troligtvis låg omgivet av handelsplatsen med sin bebyggelse. Och inte långt från gravfältet är handeln minst sagt närvarade i dagens Grebbestad. Då som nu, med andra ord.

Men stormiga nätter kan man fortfarande höra stridsropens skall …


Senast uppdaterad: 2018-09-13 13:36