Göta-Lena – en Klok gumma och spåkvinna från Falköping

En trollskottbössa som användes för att skjuta bort trollskott.
En ”Trollskottbössa” som användes av Kloka för att fördriva (skjuta bort) ett trollskott från den person som drabbats och blivit sjuk. ”Ont ska med ont bedrivas” var en vanlig tes inom dåtidens folkmedicin.

Ända in i mitten av 1900-talet kunde folk runt om i Västra Götaland berätta om den Kloka gumman vid namn Göta-Lena. Hennes klokskap kring folklig medicin, trolldom och spåkonst var vida känt. Det finns sägner om hennes medicinska bravader men också om den trolldom hon utsatte folk för som betett sig illa.

Det finns flera sägner om hur Göta-Lena blev klok och flera av dem involverar en vit orm. Det sägs att när Göta-Lena var en liten flicka, bodde hon hos en gumma, som kokade en vit orm. Gumman gick ut till ladugården, och hon hade sagt till flickan att hon inte fick röra det som var i grytan. Men Göta-Lena tog en brödbit och doppade den i grytan och åt. Sen gick hon ut i ladugården och sa: ”Denna koa har en viter kalv i sej”. Då såg hon det som gumman planerat att se. Göta-Lena snodde åt sig den klokskap som gumman hoppats erövra genom att äta den vita ormen.   

Göta-Lena sades kunna bota både sjuka människor och kreatur. Folk vallfärdade till henne för att få veta var de förlagt saker eller vem som möjligtvis snott ett försvunnet föremål. Andra valde att besöka henne för att få hjälp med att kasta svart magi på någon som de ville illa. Det sägs att två rallare, som rallade tågbanan när den byggdes i Falköping, gick och skämtade med två flickor. Men rallarna drog sig sedan tillbaka och ville inte tala med flickorna längre. Då gick den ena flickan till Göta-Lena och bad henne ställa en sjukdom på den rallaren som hon blivit förtjust i. Rallarna arbetade och schaktade ut ett stort hål, i hålet dök det plötsligt upp ett trollskott, som var ämnat åt rallaren. Men han hade en synål i kläderna och därför bet magin inte på honom. Magin träffade istället en knekt som passerade och han blev så orkeslös att han inte kunde göra ett dagsverk igen i hela sitt liv.

Lena Jansdotter Göthe, ”Göta-Lena”, var född 1802 i Smula socken. Göta-Lena, hennes man Anders och barnen Anders, Carl August och Johanna levde troligtvis som torpare eller backstugusittare. Det innebär att de inte ägde någon egen mark. Istället fick de hysa in sig i en stuga som låg på en markägande bondes utmarker. Utmarkerna bestod ofta av fattigare jord och det var svårt att odla för sitt uppehälle. Under en tid bodde de i ett uttalat fattigt område som bestod av flera backstugor, området kallades för Klockarehemmet och låg i Södra Fågelås socken. Göta-Lena med familj flyttade flera gånger under sitt liv, troligtvis på grund av att de ständigt behövde se sig om efter arbete, men det kan också ha att göra med Göta-Lenas profession. Många uppskattade hennes klokskap men många var också rädda för henne. Kloka var i ständig kontakt med självaste djävulen och det gällde att hålla sig väl med dessa personer. Göta-Lena avled år 1865 i Ullene socken, som i dag ingår i Falköpings kommun.

 

Senast uppdaterad: 2018-12-04 15:50