Auschwitz Birkenau i Polen

Foto Maria Persson.

Maria Persson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, berättar om ett besök på koncentrationslägret Auschwitz Birkenau i Polen.

För några år sedan besökte jag Auschwitz Birkenau. Upplevelsen var stark och intrycken många.

Som en av deltagarna i en stor guidegrupp tilldelas jag hörlurar och promenaden genom området påbörjas. Jag lyssnar på historien i mina hörlurar medan vi går genom grindar och in och ut ur byggnader. Bland allt detta finns oväntade detaljer som fångar min uppmärksamhet och som gör det hela ännu mer verkligt. De stora träden, fanns de där på den tiden, såg fångarna samma träd? En katt plirar på mig från en fönstersmyg. En katt i Auschwitz?

Platsen fick världsarvsstatus redan 1979 och består egentligen av flera olika läger. 1,5 miljon människor beräknas ha mist sina liv där, en siffra som inte går att ta till sig.

När historien har en plats att fästa sig vid blir den mer verklig. Upplevelsen av avståndet i tid minskas då avståndet i rummet försvinner. I Auschwitz Birkenau finns hela byggnader bevarade, men där finns även mer fragmenterade spår. Arkeologiska lämningar efter kremationsugnar och barackgrunder. Där finns även högar med glasögon, skor, hår, tandborstar och reseporslin. Det materiella är på en plats som detta oemotsägligt.

Auschwitz Birkenau är för mig även ett exempel på att världsarvsutnämningarna inte sällan rymmer problematik av olika slag. På vissa platser låses tiden fast vid en utvald epok i historien, och övriga tidsperioder förbises. På andra, såsom i Auschwitz Birkenau, bidrar världsarvsutnämningen till en besöksindustri som kan upplevas som störande, både för den egna upplevelsen och för platsen i sig. På Auschwitz Birkenau finns ytterligare en komplicerad omständighet, den polska staten är noga med att markera att lägren inte skapats under deras regim. Det markeras i den undertitel som lades till för ett tiotal år sedan: GermanNazi Concentration and Extermination Camp (1940-1945).

Världsarvsutnämningarna skall fungera såsom garanter för skydd och bevarande av platser som bedöms som angelägna att bevara även för kommande generationer. Historien är lättare att knyta an till om det finns fysiska platser och materialitet att fästa den vid. Lämningarna efter lägren Auschwitz Birkenau har därför ett stort skydds- och bevarandevärde, såsom själva sinnebilden för förintelsen.

Maria Persson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

 

 

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:32