Tanums världsarv - en förhistorisk bildskatt

Överallt på jorden har människor ristat och målat på berghällar och i grottor. Här i Tanum har människor från bronsåldern huggit in tusentals bilder i landskapets släta berghällar. Denna förhistoriska bildskatt är så innehållsrik och säregen att den finns med bland världens samlade kulturarv på UNESCO:s Världsarvslista.

Hällristningsområdet i Tanum togs upp på världsarvslistan 1994, som det femte svenska bidraget. Så här lyder Världsarvskommitténs motivering:

Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.


Tanums hällristningar har naturligtvis ansetts vara av riksintresse under en lång tid och varit en viktig del i Tanumsbygdens och Bohusläns kulturhistoria. Men i och med att det 45 km2 stora området kring Tanumsslätten blev upptagen på Unescos världsarvslista anses området inte bara vara av värde för oss som bohusläningar eller svenskar utan det blir också viktigt för oss som världsmedborgare och människor. Tanum blev en angelägenhet för hela världssamfundet.

Inom världsarvsområdet finns ungefär 510 hällristningsplatser som tillsammans innehåller 10000-tals bilder. Fyra av platserna är iordningställda med parkeringsplatser, gångvägar och skyltar: Vitlycke, Aspeberget, Litsleby och Fossum. Listsleby är dessutom anpassad för rullstolsburna och utrustad med en taktil skylt. En karta med vägbeskrivningar finns att ladda ned.

Karta över världsarvsområdet finns att ladda hem som en pdf-fil (365 kb, öppnas i nytt fönster).

Mer information om besöksmålen i världsarvet hittar du här:

Vad är ett världsarv?

Tanken bakom Världsarvlistan är att vi alla har ett gemensamt kultur- och naturarv, ett arv som är värt att bevara. Det finns platser, saker och miljöer som, enligt Världsarvskonventionen "har särskilt stora universella och gränsöverskridande värden och att dessa platser, saker och miljöer ska erbjudas hela mänskligheten och att dess skydd därigenom är en internationell angelägenhet". Listan visar alltså att det finns värden som är viktiga för oss alla, oberoende av nationalitet, etnicitet, religion eller kön. Det finns ett arv som angår hela mänskligheten. Världsarvslistan ska inte bara skydda jordens unika kultur- och naturskatter utan också leda till ömsesidig respekt och solidaritet mellan människor, kulturer och stater.

Världsarvskonventionen, eller Konvention om skydda av världens kultur- och naturarv, som den egentligen heter, antogs vid ett Unesco-möte i Paris 1972. Sverige undertecknade konventionen 1984.

Det ställs höga krav på de länder som ansluter sig till listan. Man måste har en lagstiftning, myndigheter, utbildning och forskning som kan garantera skyddet för världsarven inom landets gränser. Dessutom måste man efter bästa förmåga försöka hjälpa andra länder i deras arbete med att bevara sina världsarv.

Sverige fick sitt första världsarv 1991, Drottningholm slott. Det finns idag 15 svenska platser med på listan.

Världsarvslänkar

För mer information om Sveriges, Nordens och resten av jordens världsarv besök dessa sidor (länkarna öppnas i nytt fönster): 

Vitlycke museum

Vitlycke museum är ett kunskaps- och upplevelsecenter mitt i Tanums världsarv. Klicka här för att läsa mer om Vitlycke museum.

Senast uppdaterad: 2016-10-12 12:40