Dalslands kanal - ett sällsynt smultronställe

De oupptäckta och spännande semestermålen blir färre och färre. Speciellt svårt brukar det vara att finna sådana som intresserar hela familjen. Ett av dessa sällsynta smultronställen är Dalslands kanal.

Ett smultronställe med lång historia

Dalslands kanal består av ett pärlband av stora och små sjöar, vikar, fjordar och bi-leder som binds samman av ca 12 km grävd/sprängd kanal. Sjösystemets totala längd är ca 250 km och sträcker sig från Vänerns västra sida, passerar upp igenom landskapet Dalsland, vidare in i landskapet Värmland, upp emot norska gränsen och in i Norge. I sjösystemet finns 31 slussar fördelade på 17 slusstationer. Fallhöjden är totalt 66 meter. Kanalen anses vara en av de vackraste vattenvägarna i Europa.

Tanken på att genom en kanal förbinda det inre av Dalsland och södra Värmland med Vänern och Västkusten föddes under 1700-talet. I början av 1800-talet tog dessa planer fastare form och efter en lång beslutsprocess startade arbetet med kanalen 1865.

Som ansvarig för anläggningsarbetet utsågs den kände järnvägsbyggaren Nils Ericsson. Arbetet fortskred hastigare än beräknat och redan 1866 var kanalen färdigbyggd. Kanalen invigdes den 19 september nödåret 1868.

En effektiv kommunikationsled

Den färdiga kanalen blev en kommunikationsled där flera sjöar sammanbands med korta grävda eller sprängda kanalleder försedda med slussar. Från Vänern blev det nu möjligt att vid Köpmannebro ta sig vidare in i landet, förbi Dals Långed och Bengtsfors till Gustavsfors och vidare upp i Värmland till Årjäng eller via Lennartsfors till Töcksfors eller Dals Ed.

Avsikten med kanalen var att den skulle fungera som en transportled för de många järnbruk i Dalsland och sydvästra Värmland. Kanalen kom emellertid inte att spela någon avgörande roll i denna verksamhet. På grund av marknadsmässiga förändringar, bl.a. genom ökad konkurrens från England, lades de flesta järnbruken ned i slutet av 1800-talet.

Betydelse fick den dock och blev ibland direkt avgörande för lokaliseringen av den ersättningsindustri, framför allt trä- och sågverksindustrin, som tog över efter järnbruken. Förutom som transportled av gods fick kanalen även betydelse för postbefordran ända fram till 1900-talets början. Även boendeseglationen fick ett uppsving efter kanalens tillkomst.

Storhetstiden för kanalen inföll från 1868 fram till omkring 1895, därefter minskade frakterna av gods dramatiskt. Orsaken till detta var en ökad konkurrens genom utbyggnad av järnvägs- och vägnätet.

Ett vattennära äventyr för hela familjen

De oupptäckta, spännande och fräscha semestermålen blir färre och färre. Speciellt svårt brukar det vara att finna sådana som intresserar hela familjen. Ett av dessa sällsynta smultronställen ligger i Dalsland-Nordmarken – Sveriges sjörikaste område. Där binder en av Europas vackraste vattenvägar – Dalslands kanal – ihop en labyrint av stora och små sjöar, älvar och idylliska, slingrande kanalstumpar till ett båt och kanotsportområde vars motstycke du får leta länge efter. Bara en mil är grävd eller sprängd kanal. Resten är ett 24 mil långt segelbart sjösystem.

Välkommen att besöka Dalslands kanal!

Vill du veta mer?

Dalslands kanal

Längs med Dalslands kanal finns massor av sevärdheter och vacker natur. För mer information om boende, restauranger, gästhamnar med mera så besök Dalslands kanals hemsida.

Klicka här för att komma till Dalslands kanals hemsida. 

Akvedukten i Håverud

I slutet av maj 2013 förklarades såväl Akvedukten som de båda slussområdena i Håverud och Upperud som byggnadsminnen.

Klicka här för att läsa mer om Akvedukten i Håverud.

Rapport om kulturarv och besöksmålsutveckling

Rapport om kulturarv och besöksmålsutveckling

Mellan 2009-2010 gjorde Västarvet en förstudie om kulturarv och besöksmålsutveckling för Dalslands kanal.

Klicka här för att läsa rapporten som pdf.

Senast uppdaterad: 2017-01-31 13:41