Tryckta juldukar - trendiga men anonyma

50- och 60-talens tryckta juldukar är i många fall mönstermässiga mästerverk. Trots det har formgivarna fått klent med uppskattning för sitt verk. Det är något som kulturhistorikerna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist vill ändra på med hjälp av sin bok Tryckt till jul.

Marie Odenbring Widmark, till vardags är du enhetschef för Västarvet Kulturmiljö, men boken Tryckt till jul har du skrivit vid sidan av det arbetet, tillsammans med Anna Lindqvist från Östergötlands museum. Vad har du fått för reaktioner på boken?

-  Vi har fått höra att det är årets julklapp för alla som bloggar om retrotextilier och retrogrejer. Den ligger ju väldigt rätt i retrotrenden och det finns otroligt många som bloggar om 50- och - 60-talen som också har skrivit positivt om den. Och i och med att det är så många formgivare - vi presenterar ju 26 personer i ett kapitel var och det är ytterligare 66 formgivare som får en kort presentation i en katalog längst bak - så blir det ju som en sorts standardverk när det gäller det här ämnet.

Hur kommer det sig att du brinner för ämnet?

- Dels är det en känsla för materialet som jag har burit med mig sedan jag var liten, och dels handlar det om att det är kvalitetsmässigt högstående mönster. Att det blev just julen som jag och Anna satsade på berodde också på att det är en bra avgränsning. Vi bestämde oss för att snöa in på julen helt enkelt. Mycket av materialet är anonymt så det har varit en sport att hitta formgivarna bakom. Vi har varit i olika fabriker, i olika arkiv och försökt knäcka vilka personer som ligger bakom signaturerna. 

Det finns också en koppling till Västra Götaland när det gäller juldukarna?

- Ja, tyngdpunkten när det gäller det här ligger i Sjuhäradsbygden, absolut, även om det också fanns mycket textilfabriker kring Norrköping, och en del i Dalarna och Skåne. Även Gamlestaden har gjort väldigt mycket fint material och dessutom varit noga med att skriva ut formgivarna. De anlitade Ljungbergs textiltryck som är det förnämsta på området och deras anläggning har ju legat i Floda i alla år.

Vilket dukmönster är din favorit?

- Det är flera stycken. Till exempel brukar vi lyfta fram Gunilla Schildt som är väldigt geometrisk. Det är inga tomtar som kommer över tröskeln där utan julens mönster byggs med cirklar och geometriska figurer. Om man nu ska ha tomtar gillar jag Ingrid Jensen. Hennes tomtar för tankarna till Lennart Hellsing, de är gjorda i illustratörsstil och väldigt vältecknade.

Senast uppdaterad: 2016-12-05 16:28