Rosengångstäcken

Rosengång hör till de enkla vävnadstekniker som påträffas överallt där vävning förekommit. Rosengången är sprungen ur grundbindningen kypert, och själva namnet härrör från det skånska ordförrådet. Stavelsen ros innebär mönstring i allmänhet, medan gång syftar till band eller bård.

De äldsta bevarade rosengångsvävnaderna är från 1700-talet, men forskarna har på språkliga grunder belägg för att rosengång vävts under medeltiden.

Enkel eller fast rosengång

Det skiljs på enkel och fast rosengång. Ibland även kallad lös och bunden. I den första varianten ligger mönstret lika bundet på avigan och rätan. I den senare framträdet mönstret tydligt på rätsidans ripsbotten, medan det alldeles försvinner bland avigsidans mer lösa trådar.

Gemensamt för de båda varianterna är att samma solvning används till de båda rosengångarna. Vad som skiljer dem åt är ordningen på uppknytning, trampning och inslagsordning. En tredje variant är rosengång på längden, inslaget är då vanligen skymt av varpen där mönstringen bildas. 

Dekorativa, värmande och vackra

Rosengångstäcken har som hemtextil använts i dekorativa och värmande sängtäcken, samt till sängförhängen, så kallade förlåtar. Det bundna rosengångstäckets avigsida bildade ett värmande garnlager, och användes även som övertäcke till skinnfällar för utomhusbruk i släden under vintertid. Kombinationen skinnfäll och vävnad går under benämningen fälltäcken. 

Läs mer om rosengångstäcken

Hemslöjd av Anna-Maja Nylén s. 192-194 (Fjärde upplagan)

Högsäng och klädbod - ur svenskbygdernas textilhistoria av Hjördis Dahl,

Bunden rosengång av Inga Lisa Petersson/ Birgit Jansson (LTs förlag 1983)

Vävning av M.Brodén/ S. Wiklund s. 168 f.f.

Svensk slöjdhistoria av Gertrud Grenander Nyberg (1988). Stockholm: LT

Upptäck fler rosengångstäcken

Här hittar du fler rosengångstäcken som finns i museernas samlingar över hela Sverige.

Klicka här för att upptäcka fler rosengångstäcken på Digitalt Museum.


Publicerad: 2017-01-16 11:47