Marbosömmen - en utflippad landskapssöm

Marbosömmen sällar sig till kategorin landskapssömmar, eller bygdesömmar även kallat, vilka ofta sys med fria sömsätt och namngivits efter den ort de härrör från. Karaktäristiskt för just Marbosömmen är mörkblått, rosa och rött lin- och bomullsgarn på vävt linne eller bomull i tuskaft. Brodösen Karin Holmberg liknar Marbosömmen vid Hallandssömmen, fast ”mer utflippad”…

En spännande sammansättning

Marbosöm kallades från början för Västgötasöm, men forskning har mer exakt kunnat härleda sömnadssättet till Marks härad. Därför kallas tekniken idag för Marbosöm, och är en sammansättning av många olika broderisätt så som stjälkstygn, flätsöm, korsstygn, langettstygn och ensidig plattsöm.

Cirklar, kvadrater, hjärtan och slingor

Mönsterbilden brukar utgöras av cirklar, kvadrater, hjärtformiga figurer och stjälkstygnsslingor. Mönstren tecknades direkt på tyget, och som mallar användes de hjälpmedel man hade till hands som till exempel tallrikar, koppar eller mynt.

Ensidig plattsöm var av besparingsskäl att föredra, då garnet där nästan helt ligger på rätsidan. Ofta var garnet mycket tunt, och man sydde med flera trådar i nålen samtidigt. Färgpaletten vid Marbosöm har sitt ursprung i att det var dessa kulörer som salufördes av de kringresande knallarna i länet. Garnerna kom från Lewantens färgeri i Göteborg, och var åtråvärda då det under 1800-talet blev modernt att brodera med kulört bomullsgarn.

Bevarade bindmössor från 1700-talet uppvisar Marbosöm, och i museiarkiven finns även sömmen på hand- och väggkläden samt på dukar och bordstabletter. De broderade kuddvaren, så kallade putevaren, har ofta en ram av flätsöm.

Karaktäristiskt för tekniken är mönsterformarnas mycket täta placering på de gamla broderierna. Varje litet tomrum fylldes med olika små figurer föreställande hjärtan, rundlar, fåglar, kvistar, blommor och fantasifullt utformade träd. Idag för bland annat brodösen Karin Holmberg Marbosömmen vidare i personliga och vackert sömmade tolkningar.

Senast uppdaterad: 2016-12-05 16:28