Julklappen - från vedträ till VR-glasögon

Julhandel på Domus 1967. Foto:Kalmar läns museum
Julhandel på Domus 1967. Foto:Kalmar läns museum

Många av traditionerna kring jul är sammelsurium av olika influenser från olika länder och kulturer i olika tider. Det gäller även julklappen, fast i ett historiskt perspektiv är just den inte så gammal.

Att ge gåvor på jul är tätt kopplat till välstånd och genom historien är de som har levat i överflöd relativt få. De som tidigt ägnar sig åt julgåvor är de rika inom adeln, men den utgör bara cirka en halv procent av befolkningen. För den absoluta majoriteten av befolkningen är julgåvor länge något okänt. När adeln under 1700-talet kollapsar i kölvattnet av upplysningstiden och den franska revolutionen tar en ny klass av välbärgade över.

– De som tar vid är borgerligheten, de är de drivande i samhället i att skapa modernitet och från den anglosaxiska världen plockar de upp julklappar, eller julgåvor, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Från bock till rödklädd farbror

I högreståndsmiljöerna är utdelaren inledningsvis en person utklädd till bock. Bockens roll övertas först efter ytterligare anglosaxisk inspiration under slutet av 1800-talet av jultomten. Det är en figur med en mycket brokig historia, men härstammar i alla fall delvis från legender om helgonet St Nicolaus.
– Under 1880-talet börjar det dyka upp en gestalt i USA, Santa Claus, som är den tomte vi har idag. Att tomten kommer på besök här hos oss, men i skorstenen där, beror på att vi här har en sammanblandning mellan den anglosaxiska tomten och den svenska gårdstomten.

Välstånd och julklappar åt folket

Även julgåvan influeras av en lantlig tradition där ungdomar springer runt i byarna på julaftonen och knackar på för att kasta in en träbit eller en halmdocka med en elak vers och på så sätt växer namnet julklapp in i att ge gåvor på jul.
– En förutsättning för att julklappen sedan blir så spridd är att den är kopplad till att folk fick mer pengar. Under 1900-talet fick vi snabbt ökat välstånd på bara några decennier med löner, jobb och semester, säger Jonas Engman.

Fortfarande under 30-talet är det vanligast att julklapparna är hemgjorda och bara sällan köpta, men efter kriget sker en väsentlig förändring. Sverige har undkommit bombningar och krigshärjningar. Vi har rekordår med stor produktion, stabil ekonomisk tillväxt och ökade inkomster för många människor. Välfärdssamhället växer fram.
– Då blir vi också konsumenter. Julklappsinköpen kopplas till kärnfamiljen, vilket man kan se i reklamen och julfirandet förstärks. Först då uppstår julklappen som vi känner den idag, säger Jonas Engman.

Ohotad konsumtionstradition

Än så länge står sig julklappen och dess centrala roll i familjejulfirandet. Inte mycket ser ut att hota dagens julklappskonsumtion, där årets julklapp just utsetts vara ett par glasögon för Virtual Reality.
– Sverige och Tyskland är de ekonomier i världen som växer mest. Det har mycket med migration att göra och så länge vi har den ekonomiska utveckling vi haft under lång tid, så är det inte mycket som talar för att konsumtionstrenden skulle avta. Det skulle väl vara om det dök upp någon kraftfull moraldebatt om klimatet eller så, men det är inget som går att förutse, säger Jonas Engman.

 Vi har också frågat några människor på stan i Vänersborg om deras uppfattning om julklappar - då och nu.

Julklappar - då och nu

Senast uppdaterad: 2016-12-06 08:47