Göken, äggen och samlingen

Ko-kooo! Från slutet av april fram till midsommar kan man höra göken ropa sitt karakteristiska läte. Men hur mycket känner du till om gökens ägg och äggläggningmetoder? Vet du till exempel vad en gökäggsmorf är? Göteborgs naturhistoriska museum har en stor samling av just gökägg, vi dök ner i den och pratade lite med biologen Magnus Gerlang.

Göken har en utmärkande egenskap som den är känd för – den är en så kallad boparasit. Det innebär att den inte bygger några egna bon utan lägger sina ägg hos andra fågelarter. Den art som de lägger sina ägg hos kallas värdart och varje gökhona är specialiserad på en värdart. Det ska dock tilläggas att inte riktigt alla gökarter delar det här beteendet.

Gökhonan lägger ett ägg varannan dag, ofta nyttjar hon bon som ligger flera kilometer från varandra. Om tillgången på värdbon är bra kan hon lägga upp emot 20 ägg men i genomsnitt blir det runt åtta ägg.

Ett själviskt beteende?

För att minska risken för att bli upptäckt läggs ofta gökäggen sent på eftermiddagen eller tidigt på kvällen. Metoderna gökhonan använder för att det hela ska fungera låter kanske lite själviska i våra öron. Bland annat kan gökhonan förstöra värdartens bo så att de ska tvingas börja om med häckningen – varför? Jo för att ligga i fas med hennes egen. Samtidigt som hon lägger sitt ägg bland värdartens avlägsnar hon ett eller flera av dennes ägg.

Besöket i värdboet går snabbt – inom loppet av ca 10 sekunder hinner hon både avlägsna ett eller flera av värdparets ägg och lägga sitt eget. Efter äggläggningen överlåts ansvaret till värdparet som ruvar och föder upp gökungen.

Vad är gökäggsmorf?

Gökäggens utseende varierar beroende på hos vilken värdart de läggs. Gökäggsmorf är ett utvecklat, imiterande utseende av en värdarts utseende. Evolutionen har faktiskt gjort så att gökarnas äggkörtlar förändrats så att de producerar ägg som ska efterlikna de olika värdarternas. Men vissa äggutseenden är mer eller mindre lätthärmade än andra. Svårast för göken att härma lär vara bland andra gulsparv och sädesärla vilket har med svårigheten att efterlikna mönstret av fläckar och streck att göra.

Storleksmässigt lägger göken små ägg - detta har med att göra att göken vill efterlikna värdfåglarnas ägg. Men göken har svårt att få ner äggen till rätt storlek. Skalet på gökens ägg består annars av ett gallfärgämnet biliverdin som ger ägget olika toner av blått och grönt.

Från generation till generation

Redan som unge lär gökfågeln präglas på sin värdfamiljs beteende. Detta gör att valet av värdart förs vidare från generation till generation. Är gökhonan född i en lövsångarfamilj lägger hon själv sina ägg hos ett lövsångarpar. Allt tyder dock på att hanarna inte är knutna till den värdart de vuxit upp hos. Gökägg har enligt boken om Göken hittats hos fler än 150 fågelarter!

Gökäggsamlingen på Göteborgs naturhistoriska museum

Museets har en av Europas största vetenskapliga samlingar av gökägg. Den innehåller flera tusen exemplar. Äggen förvaras i små papplådor på boliknande bomullsformationer – kullvis sorterade efter värdparets art. Med varje äggkull följer en värdefull dokumentation med data kring ägget. Detta gör äggen användbara i forskning världen över.

Med hjälp av en sådan här samling kan man till exempel studera hur en art reproducerar sig, var olika arter har häckat vid olika tidpunkter och mycket mer. Förr var det vanligt att privatpersoner hade större äggsamlingar. År 1950 jämställdes dock äggsamling med jakt och blev allmänt förbjuden.

Visste du att ...?

Göken är relativt vanlig i svensk folktro. Gökdagen kallades det datum, varierande från 25 april till 6 maj, då göken först brukade höras gala. Om göken första gången gol från bar kvist, det vill säga före lövsprickningen, skulle årets växtlighet bli dålig.

En annan svensk tratidion är gökotta. Då begav man sig att  ut i naturen för att höra göken, vanligen på kristi himmelsfärdsdag, som infaller 30 april-3 juni, det vill säga under samma tidsperiod som gökdagen. Det väderstreck varifrån göken hörs tolkades enligt uttrycket: södergök är dödergök, västergök är bästergök, östergök är tröstergök och norrgök är sorggök.

Senast uppdaterad: 2017-04-12 10:14