Kranarna - en del av kulturarvet

  • Rysskranen i Trollhättan 2016.
    Rysskranen i Trollhättan 2016.
    Bild 1 av 3
  • Järnvägsbron i Vänersborg med Aarhuskranen i bakgrunden.
    Järnvägsbron i Vänersborg med Aarhuskranen i bakgrunden.
    Bild 2 av 3
  • Hamnen i Vänersborg omkring år 1970. Foto: Stig Hjelm
    Hamnen i Vänersborg omkring år 1970. Foto: Stig Hjelm
    Bild 3 av 3

Tänk vilken fantastisk uppfinning en kran är! I tusentals år har man använts lyftkraften för att lyfta och förflytta saker - allt från den minsta lilla lådan till maskiner och byggmaterial som väger hundratals ton, ja ibland tusentals ton! Bara fantasin och vajerns hållfasthet sätter gränser.

Kranar har funnits i många olika utformningar. Portalkranar, tornkranar, containerkranar, pontonkranar, medeltida kranar av olika slag, kranar på lastbilar och båtar, stora kranar och små kranar i alla möjliga varianter. Listan kan göras lång. En av de vanligaste kranarna i Sverige från tidigt 1900-tal och fram till våra dagar var portalvippkranen som nästan varje hamn med självaktning köpte in. Ett tydligt riktmärke för en stad som med stram blick siktar mot framtiden.

Ett bra exempel på en sådan kran är kranen i Vänersborg, uppförd i en expansiv period strax efter andra världskriget. Europas industri låg i ruiner men den svenska industrin gick för högvarv. Hamnar moderniserades, större och mer djupgående fartyg byggdes och kraven på effektivitet i hamnarna ökade. Det är slut med att bära tunnor och säckar på vingliga och gistna landgångar! De bräckliga skutornas tid är över! Nu tar moderna fartyg och hamnkranar över ett arbete som krökt många ryggar och den nya tiden ligger framför oss blankt som ett nybonat golv. Folkhemsbygget når genom detta nya höjder!

Aarhuskranen; dansk och prisvärd

I denna tid tar framsynta kommunalpolitiker i Vänersborg beslutet att köpa en hamnkran av typen portalvippkran. Beställningen går till ett danskt företag, Aarhus Maskinfabrik AS, som kan leverera en kran på halva tiden av vad svenska företag med fulla orderböcker kunde mäkta med och till ett facilare pris. ”Men vi tummar inte på kvaliteten” sa man i korridorerna på kommunhuset och skrev en noggrann och omfattande specifikation av hur den nya kranen skulle vara beskaffad.

Hur arbetsmiljön skulle vara i manöverhytten klarade man av med en mening mot slutet. Den gick ut på att man ska placera kontrollerna så de var lätt åtkomliga för den som skulle manövrera kranen. Det kan väl idag anses som ett rimligt krav! Efter en del brevväxling mellan kommunen och tillverkaren om bland annat i vilken valuta kranen skulle betalas, levererades kranen 1948 och har sedan dess gjort ett fullgott arbete med att lyfta varor av skilda slag av och på fartyg i många decennier.

Kranen och stadens siluett

Människor har genom åren passerat revy förbi hamnkranen i tåg, på broar, i kanalen och kanske inte tänkt så mycket på kranen som står där i hamnen. Nya transportsätt och förändrade samhällsstrukturer har gjort kranen arbetslös och tidens tand har även börjat ta ut sin rätt. Som vi alla vet så kommer tiden ikapp och nu är det dags för hamnkranens svanesång nådens år 2016. Men stanna nu upp en liten stund! Hur blir det när kranen är borta? Helt plötsligt börjar vi se att något inte stämmer. Något fattas oss!

Det som vi tagit som en naturlig del i vardagslivet har helt plötsligt försvunnit. Marken nästan rämnar under våra fötter och Vänersborg har blivit en siluett fattigare. Men än är det inte försent, än står kranen där och väntar på nya uppdrag. Inte på att lyfta lådor med kolonialvaror fyllda med apelsiner, kiwifrukter och annat som kan förgylla tillvaron utan att berätta just den historia som kranen symboliserar, en framgångsrik period i Vänersborgs historia när alla portar mot framtiden stod vidöppna.

Många kranar bevaras

Finns det några bevarade hamnkranar idag, frågar sig då den vetgirige medborgaren. Jodå, det finns många goda exempel på att just hamnkranar har blivit en del av vårt kulturarv efter att sista lådan med bananer lyfts av fartyget. Luleå, Örnsköldsvik, Halmstad, Karlskrona, Visby, Trollhättan, Göteborg, Stockholm och lilla Forsvik är exempel på orter som bevarat en eller flera hamnkranar. Från den lilla brukskranen vid Göta kanal i Forsvik från 1889 till den gigantiska bockkranen på Eriksbergsområdet i Göteborg uppförd 1969.

Det är inte helt självklart att bevara en hamnkran och det ska erkännas, det är inte billigt att behålla en kran som ”bara” kommer att stå där och symbolisera något ur vår gemensamma historia. Men har vi råd att inte göra detta? Ingen skulle väl komma på att stänga Läckö slott och ta ner skylten eller fylla igen Göta kanal och anlägga en skateboardbana för att det är för dyrt med drift och underhåll?

Rysskranen; nymålad och upprustad

I Trollhättan tog man chansen och beslutade att bevara Rysskranen. Ett synnerligen väl genomtänkt beslut och nu står den där nymålad och upprustad, till gagn för ivriga joggare, trendiga cyklister, strosande flanörer eller folk som föredrar ett sunt friluftsliv i ett flytetyg ute på Åkers sjö. Rysskranen är nu också en mer kraftfull symbol för Trollhättan när positionerna flyttats fram. En symbol och ett utropstecken kring en spännande period i Trollhättans historia. Vem kan nu i ljuset av detta, missa historien om ryssloken och det storpolitiska spelet kring den affären?

Hans Hellman

Antikvarie
Telefonnummer
E-post
Texter är skriven av Hans Hellman, antikvarie som främst arbetar med industrisamhällets kulturarv: - Att det blivit kranar beror mycket på min inriktning till det tekniska kulturarvet. Hamnkranar i det här fallet utgör en synnerligen viktig del i logistiken kring det moderna samhället och är ofta ett viktigt landmärke i många tätorter.

Publicerad: 2017-02-08 15:08