40 år senare - fotografier som visar Vänersborgs förändring

Hantverksmiljöer har raderats och byggnader som ansågs värda att bevara har rivits. Fotoutställningen 40 år senare visar hur mycket Vänersborg har förändrats sedan 1970-talet och väcker frågor om vilka följder förändringarna får för samhället idag. Utställningen pågår mellan 8 september och 6 oktober och kan upplevas dygnet runt i korsningen Edsgatan - Sundsgatan.

Det är samma hus, samma kvarter och samma stad. Men om du jämför bilden från 1972 med den från Vänersborg idag är skillnaderna påtagliga. För 40 år sedan fanns här flera butiker - nu är alla skyltfönstren borta. Och bilderna på byggnaden i kvarteret Kastanjen, Drottninggatan, är bara ett av exemplen på hur mycket som blivit annorlunda under de senaste fyra decennierna.

- Med utställningen 40 år senare vill vi väcka frågor kring husens och gaturummens förändring genom åren och vad den betyder för samhället idag. Vilka konsekvenser får flera, i sig små, förändringar när de staplas på varandra under lång tid? säger Västarvets antikvarie Carina Carlsson.

Bilder från 70-talet

Det som ligger till grund för utställningen är alla de bilder som togs under 1970-talet i samband med inventeringar av bebyggelsen.

– Vi funderade över hur vi skulle kunna använda dem, och om vi med bilderna som utgångspunkt kunde studera vad som hänt med bebyggelsen sedan dess, säger Carina Carlsson. 

Tankarna ledde fram till ett forskningsprojekt som genomfördes av Västarvet med stöd av Göteborgs universitet mellan 2013 och 2015. I det här projektet fotograferades ett knappt tusental byggnader på nytt från samma vinkel som under 1970-talet, på fyra platser i länet. Utställningen bygger på de resultat som framkom i studien.

Svagt skydd för kulturhistoriska byggnader

Frågor som ställdes var till exempel: Hur har husen förändrats? Vilken typ av byggnader har försvunnit? Hur många? När alla data sammanställts kunde slutsatsen dras att skyddet för byggnader och miljöer med kulturhistoriska värden generellt är svagt i alla de berörda kommunerna. Under de senaste decennierna har det varit relativt lätt att få lov att göra ändringar som i slutänden sänkt det kulturhistoriska värdet.

Värdefulla byggnader borta

Ett annat tydligt resultat var att flera av de byggnader som ansågs ha höga kulturhistoriska värden på 1970-talet är borta idag. Enkla industri- och hantverksmiljöer är exempel på sådant som i princip raderats helt från stadskärnorna under de 40 år som gått.

– Som bebyggelseantikvarie skulle jag önska att alla känner till vad det innebär att en byggnad har kulturhistoriska värden, säger Carina Carlsson. Att det här är en byggnad eller miljö som ska bevaras för att den har något att säga om vårt samhälles historia, och som ofta bidrar med skönhetsvärden. Att det här är något som kan knyta ihop oss med historien och förankra oss i det som passerat men ändå fortsätter att beröra.

Lyft blicken - se husen!

Utställningen är gjord på ett sådant sätt att det lätt ska gå att jämföra och upptäcka skillnader mellan då och nu. Vid en av utställningsskärmarna finns även foldrar att ta för den som är intresserad av att göra en liten stadsvandring. I foldern finns foton som visar på hur några av stadens hus såg ut för drygt fyrtio år sedan.

– Min förhoppning är att vi med utställningen ska väcka intresse och nyfikenhet för stadens bebyggelse, att folk ska lyfta blicken och se husen. Utställningen är också ett slags inlägg i diskussionen om hur vi skapar ett hållbart samhälle genom att ta hand om de resurser vi redan investerat i, säger Carina Carlsson.

 

Carina Carlsson

Antikvarie
Telefonnummer
E-post
Senast uppdaterad: 2017-06-15 10:49